Garagartza etiketadun mezuak erakusten. Erakutsi mezu guztiak
Garagartza etiketadun mezuak erakusten. Erakutsi mezu guztiak

uztaila 07, 2025

GARAGARTZA

Antonio Lezeta eta Maria Ignazia Etxebarria senar-emaztea – goian ezkerretik lehen biak- 1892an ezkondu ziren eta hiru seme-alaba izan zituzten: Simon – eserita lehena ezkerretik- Maria Luisa – eserita erdi ezkutatuta- eta Hilario -zutik eskuineko lehena.

Adineko beste bi andrak, Maria Ignaziaren ahizpak ziren:  Eulalia “Erregiña” eta Josefa. Eserita dauden neskatoak Asun -izekoa ezkutatzen duena- eta Margarita Lezeta Otaduy ahizpak dira, Simonen alabak.

Argazkia 1930 inguruan atera zen, "Isasigain" baserrian.

ARGAZKIA: MARGA ZUBIA

KOMENTARIOAK: JOSEMARI VELEZ DE MENDIZABAL

El matrimonio Antonio Lezeta y María Ignazia Etxebarria -los dos primeros arriba por la izquierda- se casaron en 1892 y tuvieron tres hijos: Simón -sentado primero por la izquierda, María Luisa -sentada medio oculta- e Hilario -primero de pie a la derecha.

Las otras dos abuelas eran hermanas de María Ignacia: Eulalia "Erregiña" y Josefa. Las pequeñas sentadas son las hermanas Asun -quien tapa a la tía- y Margarita Lezeta Otaduy, hijas de Simón.

La foto es de alrededor de 1930, realizada en el caserío "Isasigain"


iraila 16, 2024

AUZO ELIZA - IGLESIA DE BARRIO

 

Eta eliza hau, nongoa da? Lehen ikuspegian... gure irudimenak beste norabait eraman gaitzake. Atzeko mendi magalek okerraraz dezakete ikuslea. Pixka bat gehiago erreparatuz... asmatu egiten dugu esanez Garagartzako eliza dela, gutxi gorabehera Etxebarri baserritik fotografiatua, 1950 inguruan.

 ARGAZKIA ETA KOMENTARIOAK: JOSEMARI VELEZ DE MENDIZABAL

¿De dónde es esta iglesia? A primera vista… nuestra imaginación puede llevarnos a lugar diferente. Las laderas posteriores pueden equivocar al observador. Fijándose un poco más…acertamos diciendo que se trata de la iglesia de Garagartza, fotografiada desde, aproximadamente, el caserío Etxebarri, alrededor de 1950.

Etxebarri baserriarekin lotura duten bi ekarpen / Dos artículos que tienen relación con el caserío Etxebarri

iraila 30, 2022

GARAGARTZAKO SAN MIGELETAN

 

Garagartzako eliz atarian, auzoko jaietan, 1965 inguruan. Lehen lerroan, ezk: Patxi Nafarrete, Oskar Azkonaga, David Arzamendi, Felix Arriran eta Pedro Zumelaga. Bigarrenean, ezk: Luis Maidagan, Jose Mari Mendizabal, Julio Iriondo, Santi Etxebarria, Juan Arzamendi, Anton Markaide, Jose Ramon Bolinaga.

Ahots harrigarriak. Aurrera Luis!

ARGAZKIA ETA KOMENTARIOAK: JOSEMARI VELEZ DE MENDIZABAL

En la anteiglesia de Garagarza, durante las fiestas del barrio, hacia 1965. En primera línea, izda: Patxi Nafarrete, Oskar Azkonaga, David Arzamendi, Felix Arriran y Pedro Zumelaga. En el segundo, Luis Maidagan, José Mari Mendizabal, Julio Iriondo, Santi Etxebarria, Juan Arzamendi, Anton Markaide, José Ramón Bolinaga.

Voces increíbles. Aupa Luis!

martxoa 08, 2022

GARAGARTZA. 1915

 


Nork esan lezake argazkikoa Garagartzako plaza dela? Egutegian gora egin beharko genuke, 1915era arte, ikuspegi hori gure begien aurrean edukitzeko. Nortzuk izango ziren argazkiko umeak? Argazkia, urte hartan publikatutako "Guipúzcoa.1915" aldizkaritik dago aterata eta balio digu garaiak aldatzen doazela gogoratzeko.  Eta nola!

ARGAZKIA ETA KOMENTARIOAK: JOSEMARI VELEZ DE MENDIZABAL

¿Quién hubiera dicho que la foto está obtenida en la plaza de Garagarza? Deberíamos ascender por el calendario hasta 1915 para poder lograr ante nuestros ojos esta panorámica. ¿Quiénes serían los niños que aparecen jugando? La foto está sacada de la revista "Guipúzcoa.1915" publicada ese mismo año y nos sirve para recordar que los tiempos van cambiando. ¡Y cómo!

urtarrila 07, 2014

GARAGARTZAKO ARTEA // LA ENCINA DE GARAGARTZA



Aurten berrogeita bost urte beteko dira Garagartzako arte handia erori zela. Itzela genuen. Esaten zutenez, Gipuzkoako arbolarik zaharrenetarikoa zen, eta haize erauntsi batek bota zuenean bizirik bazirauen ere nahiko kolpatua zegoen, bere barnean batzuek gurata su egin zutenetik. Quercus ilex izen latinaz ere ezagututakoa bide bazterrean hazi zen egundo, eta esaten da bere zirkunferentzia betetzeko sei pertsonen besoak behar zirela. 1964ko irailean erori zen, betiko.



ARGAZKIA ETA KOMENTARIOAK: RAFA GARAY




Este año se cumplirán cuarenta y cinco que se cayó la gran encina de Garagartza. Era de unas magnitudes extraordinarias; por lo que dicen, de los árboles más grandes de Gipuzkoa. Un vendaval lo echó cuando aún se mantenía vivo, aunque herido por un incendio intencionado provocado en su interior. Conocido también por su nombre latino de Quercus ilex se elevaba majestuoso a la orilla del camino y su circunferencia era tan ancha que, por lo que cuentan, se necesitaban los brazos de seis personas para abarcarla. Se desplomó en septiembre de 1964.